Medievärlden 2020

Vinnande bidrag av: Boris Vasic

En morgon våren 2020 vaknar de flesta till ett lätt pip: det är läsplattan som tagit emot morgonens samlade upplaga av artiklar. Papperstidningens död, som sedan nittiotalet förutspås av medieforskare, har ännu inte skett, men det är få som faktiskt prenumererar. GP, tillsammans med de andra morgontidningarna i landet, har anpassat sig genom att erbjuda digitala prenumerationer.

Mot en månadssumma tar man emot en packe artiklar varje morgon i sin läsplatta (transporten sker digitalt förstås). Artiklarna väljer man själv när man tecknar prenumerationen: sport, politik, nöje eller bara lokalnyheter? Eftersom man får alla sina artiklar i en samlad sändning slipper man leta efter dem, och informationsstressen allt fler upplever med den ständigt uppdaterande webben lindras lite. Man får sin morgontidning precis som förr, men digitalt.

Med läsplattan har betalning på webben blivit enklare: man betalar det man läser. Gratis webbtidningar är i stort borta – alla tar nu betalt. Men eftersom läsaren betalar per läst artikel snarare än per tidning blir priserna lägre. Detta kommer även gälla på datorer och mobiler: man loggar in på tidningens webbplats och betalar efter användning.
 I och med denna nya försäljning av information blir journalistiken tyvärr lidande. Artiklar med skarpare rubriker och artiklar säljer bättre, och övertramp görs lätt av redigerarna. Kvällstidningsjournalistiken blir mer påtaglig i morgonpressen än tidigare. Samtidigt kommer journalisten att göras till en kändis. Detta pågår redan nu år 2010, men till 2020 kommer vi hellre köpa hem Britt-Marie Mattsons erkänt duktiga analyser än en okänd journalists krönika. Mattsons analyser blir därför lite dyrare, men det kommer att vara värt det. Kvalitet kommer alltid att uppskattas.
Nya prissättningsmodeller kommer därför att krävas: allt från skribent till källor och nyckelpersoner i artikeln måste graderas och prissättas. Ju högre intresse, desto högre pris; allt efter marknadens lagar.

Papperstidningen är som sagt inte borta. Men den har förändrats. Behovet efter djupare granskning, analyser och journalistisk kvalitet av den gamla skolan kommer inte att försvinna. Det kommer även 2020 att finnas en målgrupp som är intresserad av detta och som kommer att vara villig att betala för det. Kanske förvandlas morgontidningarnas papperseditioner till veckotidskrifter av typen Time och Newsweek, fast med lokala vinklar? Det vore inte helt omöjligt.

Nyheter år 2020

Vinnande bidrag av:  Per Edwardsson

Nyhetsproduktion och läsning kommer delas in i två delar: snabba nyheter och långsamma nyheter. Snabba nyheter publiceras på Internet, långsamma nyheter publiceras i pappersform. Alla andra former har lagts ner, utom telefonnyheter, som är en del av Internetpubliceringarna.
Snabba nyheter är nyheter som man snabbt behöver uppdatera, snabbt behöver få reda på och som inte kräver någon större bakgrundskunskap för att kunna förstå. Skvaller, val runt om i världen, sport, krig, brott, priser (tänk Oscars och motsv) och tillhörande nöjesskandaler. Snabba nyheter är intressant dag 1 och gammalt dag 2.

Långsamma nyheter är precis motsatsen; de nyheterna som kräver att man har varit med i en lång led händelser för att förstå. Om man kan läsa om vem som har vunnit valet på Internet så kan man läsa en analys om vad det kommer innebära och saker som kommer ändras i tidningen. Saker som politiska och rättsliga skandaler passar bättre som långsamma än snabba nyheter. Långsamma nyheter publiceras som en tjockare tidskrift av högre kvalité än en daglig tidning och kommer ut en eller ett par gånger per månad. Dagspressen är således avvecklad, men tidningar finns kvar.

Pengarna kommer in genom att majoriteten av artiklarna på Internet är betalartiklar, och för att få tillgång till alla behöver man betala en kostnad som inte är helt olik en prenumerationskostnad för en dagstidning idag. Får man tidningen så får man Internet ”på köpet”, men den är proportionerligt dyrare.

För att konkretisera det kan man tänka sig en redaktion; exempelvis GP. GP har fortfarande en stor läsarkrets, och en stor redaktion. Antalet delar har dock minskats och effektiviserats. Utav GPs anställda arbetar ungefär 60% på Internetdelen av GP. På Internet produceras GPTV, GP till iPhone och därigenom alla snabba nyheter.

Till detta bör läggas att tillägg som AdBlockPlus (som finns till browsern Mozilla Firefox och hjälper censurera reklam) måste förbjudas, eller begränsas i dess funktion. Som en del av detta måste Internetreklam bli mindre aktiv och mer passiv, men det är en egen utveckling i sig.

De resterande 40% av redaktionen jobbar med att få fram en tidning som sammanfattar månadens snackisar och analyserar dom största händelserna. Nyckelorden är långsamma nyheter. Opinionsbildning torde passa in bättre i tidningen också, men jag kan tänka mig att det finns debattartiklar både på Internet och i tidningen. Tidningen betalar man för, men har man tidningen så får man Internetdelen på köpet (detta fenomen finns redan – prenumeranter får fler artiklar på nätet).

Jag tror även att många tidningar kommer behöva specialisera sig på en speciell målgrupp, inte minst i pappersupplagan. Exempelvis kan man fokusera på politik, lokala nyheter eller sport. Det är därför viktigt att man ser till att priserna är sådanna att man kan ha råd att ha två eller tre olika prenumerationer utan att det blir en orimligt hög kombinerad kostnad, och att man som ägare ser till att man har minst en tidning i varje ämne.