Vi träffas samma dag som Stampen släpper sin bokslutkommuniké för 2010. Tomas Brunegård har vid ett flertal tillfällen under dagen fått svara på journalisternas frågor om koncernens resultat och utveckling. Och han gör det gärna, för byggandet av den idé som utgör Stampen-gruppen har visat sig stå stark och i högsta grad medverkat till hur den svenska och nordiska mediebranschen förändrats och förnyats. Olyckskorparna som kraxade om en hopplockad överbelånad mediekoncern, utan chans att hämta hem synergifördelar, visade sig ha gruvligt fel.
På bara några år har Stampen utvecklats till en koncern som sjuder av nyfikenhet och aktivitet, där strategiska förvärv börjar leverera starka resultat.

Det är en fantastisk kreativ kraft som skapas när vi jobbar över gränserna i koncernen.

Under krisåret 2009 vågade Stampen både bromsa och gasa. Hur kom det förhållningssättet att påverka 2010?
– Att våga investera och tro på framtiden är det bästa vi gjort. Vi tog lärdom av förra lågkonjunkturen i samband med dotcom-krisen och lyckades denna gång förmedla ett synsätt som skapat mängder av positiva tankar, idéer och projekt. Att vi, mitt under krisen, exempelvis vågade köpa konkursbon och lanserade gemensamma publiceringsplattformar, syns inte lika mycket i fjolårets resultat som i de kommande årens bokslut. Det är jag helt övertygad om.

Vad är du mest nöjd med under 2010?
– Att innovationstakten har varit och fortsatt är hög inom koncernen och jag är speciellt nöjd med hur Promedia har utvecklats till ett stabilt affärsområde. Promedia är som bekant en sammanslagning av flera olika företagskulturer och har därför varit ifrågasatt som konstruktion och bolag.
– Ur mitt perspektiv är Promedia ett av de affärsområden som har störst utvecklingspotential. Efter några tunga besparingsprogram, omfattande teknikskiften och chefsbyten, känns det otroligt bra att Promedia nu börjar leverera.

Och den största besvikelsen?
– Eftersom jag är av en otålig natur så hade jag gärna sett att den innovationskraft som råder på många håll i Stampen hade nått ut till ännu fler medarbetare, för det är en fantastisk kreativ kraft som skapas när vi jobbar över gränserna i koncernen.
– Intäkterna från banners på våra tidningars webbplatser hade gärna fått vara större. Men pressen från marknaden gjorde att alla aktörer prisjusterade nedåt under lågkonjunkturen. Jag har aldrig tidigare varit med om en mer omfattande prisförändring i vår bransch.

Många medarbetare inom Stampen är nyfikna på vad nya affärsmodeller kan åstadkomma. Det verkar också som många tycker det är stimulerande att arbeta med andra avdelningar eller bolag inom koncernen.
– Och det är precis så vi vill utvecklas. Att vi uppfattas som ett nätverksföretag som kan attrahera nya medarbetare och entreprenörer inom media. Stampen ska vara det mest attraktiva företaget att arbeta för på den svenska och nordiska mediemarknaden.
– Det handlar till stor del om att uppmuntra nya tankesätt hos alla våra medarbetare. Vi söker nyfiket nya affärer, vi prövar nya möjligheter och vi medverkar till förändring och förnyelse.
– Jag har på senare tid läst flera böcker om Google som i likhet med Stampen är uppbyggt kring en idé och att det är själva idén som driver verksamheten framåt. Utan några andra jämförelser så kan jag konstatera att Stampen som koncern och idé faktiskt är yngre än Google, säger Tomas med glimten i ögat.

Utan några andra jämförelser så kan jag konstatera att Stampen som koncern och idé faktiskt är yngre än Google.

Några av Stampens satsningar och förvärv gjorde riktigt bra ifrån sig under fjolåret. GISAB med Mitt i-tidningarna har en rörelsemarginal på över 20 procent och delar av Stampen Media Partner är uppe i samma härad. Är det en hållbar vinstnivå över tid?
– Absolut, och det är också storheten med GISAB och Mitt i-konceptet. Tidningar med den typen av profil och spridning, som har hittat sin affärsmodell, kan hålla uppe vinstnivån under en längre period och samtidigt även fortsätta att utvecklas.

Finns det utrymme för ytterligare expansion i Stockholmsområdet för GISAB och Stampen?
– Definitivt. Stockholm är som bekant både landets största lokala och nationella marknad och i ständig förändring. Vi kommer stärka vår position i Stockholm under de närmaste åren.

Vad är det som gör att gratistidningar och vissa digitala satsningar har så mycket högre rörelsemarginal jämfört med de lokala dagstidningarna?
– Graden av standardisering och en annorlunda distributionsmodell. Det är naturligtvis två helt olika affärer om en tidning ges ut en eller sju dagar i veckan. Kompetensen för att vara en framgångsrik tidningsägare ligger i att förstå skillnaderna och förutsättningarna för de olika tidningstyperna.

Även Mediabolaget Västkusten (MBVK) förvärvar och startar nya gratistidningar och superlokala bilagor. Hur ser strategin ut inom detta område?
– Oavsett om det är en gratistidning eller prenumererad morgontidning så bygger framgången på geografisk närhet, effektivt tryck och distribution. När det gäller gratistidningar har vi den hårda vägen lärt oss vad som krävs. GPs tidigare lokala bilagor, oavsett under vilket namn, kostade oss pengar.
– GISAB och Mitt i-tidningarna har med sin modell en fantastisk framgång. Nu är vi på gång att etablera oss på flera håll i Västsverige via MBVK enligt samma modell som Varbergs Posten. Vi kommer att vara mycket aktiva när det gäller gratistidningar och superlokala bilagor. De har en viktig funktion att fylla på mediemarknaden. Dels ur ett redaktionellt perspektiv och dels som en bra kanal för annonsörer att nå sina lokala målgrupper.

Tidigare var V-TAB det affärsområde som år efter år levererade starka rapporter. 2010 blev det en tillbakagång, varför då?
– Året blev tyngre än vad vi hade planerat, men vi passade också på att utnyttja möjligheterna som dök upp när det blev ett tufft år för hela tryckerimarknaden. Vi tog över två företag som gått i konkurs, köpte VTT Grafiska i Vimmerby och invigde dessutom V-TABs nya anläggning och tryckeri i Landvetter. Tillsammans med löpande produktion blev det en extrem stor påfrestning för hela organisationen.
– Mot den bakgrunden är det naturligt att 2010 och 2011 är en period av konsolidering för V-TAB. Det positiva är att V-TAB genom sina förvärv breddar sitt erbjudande och tar en framskjuten position inom heatset (magasinstryck). Vi ser att V-TAB kan vara med och strukturera om även denna del av tryckerinäringen på samma sätt som skett med coldset (dagspresstryck).

Stampen gjorde resultatmässigt ett bra år och är tillbaka på en rörelsemarginal jämförbar med 2008. Jämfört med toppåret 2007 är marginalen ändå halverad. Kommentar?
– Resultat bör mätas över en tidsperiod, där vi tar hänsyn till vilka investeringar som gjorts och hur vi breddat vår verksamhet. Annonsintäkterna för varje tidning är ännu inte tillbaka på den nivå vi hade 2007 och 2008.
– Vår totala omsättning har ökat eftersom vi har fler verksamheter. Resultatet nedbrutet per enhet är bättre än tidigare år. Nu börjar annonsvolymerna återkomma vilket gör oss övertygade om att Stampen kommer att leverera ett ännu starkare resultat 2011. Början av året visar att vi har fog för vår optimism.

Om du jämför Stampen med andra mediekoncerner, hur klarar sig Stampen resultatmässigt?
– De stora aktörerna på den svenska mediemarknaden ser helt olika ut och har inte heller samma inriktning. Stampen är nog det största experimentet av alla och vi är den där humlan som inte skulle kunna flyga. Nu har det visat sig att experimentet utvecklas väl och att vi faktiskt kan flyga med både kraft och precision.
– Lågkonjunkturen var ju det stora testet på Stampens strategi och potential. Att vara framträdande i lokalpress, ha en stark tryckerirörelse samtidigt som nya verksamheter
utvecklas, visar sig fungera alldeles utmärkt. Många så kallade experter har ju dödförklarat både lokalmedia, tryckeriverksamhet och sociala medier och menat att det inte finns några pengar att tjäna. Vi har bevisat motsatsen under 2010.
– Satsningar på TV har utvecklats till rena högvinsten för aktörer som valde det spåret. När det kommer till tidningsutgivning så har Stampen satsat på att utveckla lokala morgontidningar och det gör vi mycket framgångsrikt.

Om vi lämnar ekonomin, byter spår och tittar på redaktionella satsningar. Vad vill du lyfta fram där?
– Med hjälp av vårt utvecklingsbolag Mktmedia och deras arbete med att ta fram en gemensam webb- och mobilplattform, kunde flera av våra mindre tidningar ta sig in i den digitala världen under fjolåret. Det har resulterat i redaktionella satsningar på nätet, där vi även prövat oss fram med olika affärs- och betalningsmodeller. Ett bra exempel är Strömstads Tidning som med sin nya webbplats kunnat ta betalt för exklusivt redaktionellt innehåll.
– Sedan vill jag gärna framhålla GPs applikation som är en stor publicistisk framgång, med över 55 000 nedladdningar och 700 000 sidvisningar i veckan. Dessutom går tekniken bakom GPs app att överföra till andra tidningar i gruppen om de har ett tillräckligt läsarunderlag.
– Vi har även orkat utveckla våra papperstidningar. Här skiljer vi oss från många andra tidningshus runt om i världen, där redaktionella neddragningar har varit det vanligaste. Vi tror på papperstidningens framtida potential.
– Sättet som vi förenar familjeliv.se med lokala tidningar är också en publicistisk framgång. Att vi vill och orkar arbeta mellan våra olika publicistiska bolag. I samma anda har det Redaktionella rådet startats under 2010 inom Stampen-gruppen. Det kommer att ge stora synergier framöver (se Kunskapsutvecklarna).

Vi kommer stärka vår position i Stockholm under de närmaste åren.

Stampen har en fantastisk erfarenhet av att producera kvalitativa lokala tidningar och har också byggt upp kunskap om sociala medier och tekniska publiceringsplattformar. När kommer den erfarenheten användas för en internationalisering?
– Det gör den redan även om det än så länge är i en begränsad skala. Jag tycker dock det är på sin plats att lyfta fram Mobientos etablering i New York och att Microsoft finns på deras kundlista. Familjeliv i Polen blev utsedd till landets bästa sajt, vilket vi är stolta över. Mktmedia har tecknat samarbetsavtal med HSS Media i Finland och Polaris Media i Norge.
– Jag är framförallt nöjd med att vi i svallvågorna av lågkonjunkturen fortsätter att planera för en internationalisering och som i Mobientos fall går från ord till handling. Mer kommer att ske men vi tar det i den takt vi orkar med. Vi gör det bara med projekt som håller yppersta klass och där vi tillför unik kunskap.

Under fjolåret etablerade Stampen en egen marknadsavdelning där Relationer & Affärer ingår. Hur går det med den satsningen?
– Det går mycket bra. Lasse Rundblom, tidigare VD för GP, fick förtroendet att leda arbetet och bygga ny kunskap för att kunna mejsla ut nya affärsmodeller tillsammans med våra affärspartners.
– Vi är nu djupt inne hos våra affärspartners men också hos reklam- och mediebyråer. Tillsammans ska vi försöka optimera kundernas affär.

Satsningen går hand i hand med en allt större transparens generellt i samhället men även i näringslivet.
– Absolut. Många i vår bransch är medvetna om att de nuvarande betalmodellerna för annonsering inte är tillräckligt bra och risktagandet inte är rätt fördelat. Nu tar vi ett helt nytt grepp och möts av ett stort intresse.

Stampen kommer leverera ett ännu starkare resultat 2011.

I denna årsredovisning presenterar vi flera nya medarbetare. Samtliga har fått frågan om de tror att publicering med hjälp av läsplattor kan bli ett bra tillfälle att ta betalt för redaktionellt innehåll. Hur ser du på den möjligheten?
– Framtidens mediemodell är ett ekosystem som består av en mängd kanaler, tjänster och olika avsändare. Framgången kommer avgöras av hur skickligt detta ekosystem kan hanteras av ett mediebolag.
– Läsplattor är ingen frälsning för mediebolagens tillkortakommande att ta betalt för digitalt innehåll. Men chanserna att ta betalt kommer definitivt öka med läsplattor och det är en spännande del av ekosystemet.
– Går jag till min egen mediekonsumtion så har tidningsläsandet definitivt ökat med läsplattan. Jag läser betydligt fler internationella affärstidningar än förut, för tillgängligheten är suverän.

Stampen ska vara det mest attraktiva företaget att arbeta för på den svenska och nordiska mediemarknaden.

Eftersom jag vet att du har sex morgontidningar på ditt frukostbord och dessutom gärna läser böcker. När får du tid över för innehållet i en läsplatta?
– Det är strötiden, exempelvis när jag sitter på en flygplats och väntar. Då åker läsplattan upp. Den fyller samma funktion som Metro gör på tunnelbanan.

När kommer Stampens morgontidningar bli anpassade för läsplattan och kommer det prenumerationskombinationer tillsammans med den tryckta tidningen?
– Jag är helt övertygad om att våra läsare kommer att få skräddarsydda lösningar och utbud. Efterfrågan på marknaden kommer att styra och vi får anpassa vår verksamhet och erbjudande efter det. Exakt när det ligger i tiden är dock svårt att säga men vi närmar oss med stor hastighet.

Slutligen, vad önskar du dig mest av 2011?
– Jag önskar att fler medarbetare djupt inne i våra klassiska tidningsorganisationer, oavsett om de är journalister eller säljare, ska bli smittade av den nybyggaranda som råder på flera håll inom koncernen.
– Jag önskar att unga människor som inför valet av karriär i högre utsträckning smittas av samma nybyggaranda och söker sig åt vårt håll. Jag önskar också att entreprenörer vill testa och utveckla sina idéer tillsammans med oss.
– Ytterligare ett önskemål är att företrädare för tidningsbranschen generellt blir duktigare på att tala om att branschen i högsta grad är levande och har med rätt inställning en spännande framtid att erövra. Vi är en kreativ näring och den har framtiden för sig.