Låt oss därför koka ner en dryg timmes intervju till tre dagsaktuella frågor för mediebranschen.
1) Har vi passerat botten?
2) Hur ska läsarna kunna orientera sig i det nya medielandskapet?
3) Är det inte dags att ta betalt för redaktionellt innehåll?

Mycket talar för att vi passerat den djupaste konjunktursvackan och nu sakta är på väg uppåt. Kommer medieföretagen att återhämta sig?

PH – Ingen av oss som nu är aktiva inom media har varit med om en lika kraftig intäktsmässig tvärnit som de sista månaderna 2008 och fjolåret inneburit. Vi var med när världen nästan stannade och dessutom fick vår bransch uppleva en strukturomvandling som saknar motstycke.

Nu ser vi att innehållet är avgörande för framgång och vilka värden vi representerar som publicistiskt företag. - Bosse Svensson

– Trots det har jag inte varit speciellt orolig och tillhör inte pessimisterna. Det kanske låter stöddigt, men jag har hela tiden varit övertygad om att Stampen-gruppen för ett antal år sedan valde rätt spår. Vi får nu också allt fler tecken på att annonsörerna återvänder till oss även om det är från låga nivåer.
– Däremot har jag aldrig varit så osäker på hur vår bransch kommer se ut om tio år. Jag är dock ganska säker på att de aktörer som är snabbfotade, har resurser och kan attrahera talanger, kommer klara sig alldeles utmärkt även 2020.
BS – Stampen är en utvecklingsoptimistisk organisation. Det som kommit till under senare tid är en säkerhet kring vilka vi är. För fyra, fem år sedan fanns det en bristande självkänsla i publicistiska organisationer och den härstammade från att bara ett synsätt var gällande om hur nätet skulle fungera. Nu ser vi att innehållet är avgörande för framgång och vilka värden vi representerar som publicistiskt företag.
– Framtidstron är oerhört stark. I alla fall bland de delar som jag möter inom Stampen och hos våra samarbetspartners.
– En fördel med att vara verksamma i ett familjeägt företag, är att vi kan arbeta med långsiktiga projekt utan att styras av den närmaste kvartalsrapporten. Tror vår resa hade blivit betydligt besvärligare med en annan typ av ägare.

Jag är övertygad om att överflödet av skvaller och förtal är journalistikens bästa vänner. - Peter Hjörne

Ur ett läsarperspektiv är det inte helt lätt att orientera sig i det nya medielandskapet. Hur ska läsarna kunna skilja på kritiskt granskande journalistik och allmänt tyckande?

PH – Jag är övertygad om att överflödet av skvaller och förtal är journalistikens bästa vänner. I ett samhälle där information svämmar över finns det ett behov och en efterfrågan på människor som kan sammanställa, analysera, filtrera och göra skeenden begripliga. Allt som är karaktäristiskt för professionell journalistik.
– Samtidigt är det inte svårt att se vilka stora fördelar den digitala tekniken medfört. Den har skapat oändliga möjligheter och bidrar till en demokratisering och vidgning av offentligheten. Inte bara i vårt närområde utan även globalt.
– Den självklara grunden för Stampen är att kunna hjälpa människor att öka sina kunskaper så att de kan fatta egna beslut och styra sina egna liv i den riktning de vill.
– Om det finns 400.000 bloggare i landet, så är det mer ett uttryck för att det vanliga kaffeskvallret som tidigare sköttes vid köksbordet, nu blivit offentligt. Men det har inget med journalistik att göra.
BS – Jag ser bloggandet som ett uttryck för att många människor i vårt samhälle vill bli sedda och lyssnade på. Även om kvalitén varierar så pekar de ofta på brister i systemet och det kan vi ta till oss och fungera som en katalysator ur ett demokratiskt perspektiv.
– Sedan byggs varumärken upp under lång tid. Dagstidningarna inom Stampen och Public Service ligger oerhört nära varandra när det gäller trovärdighet, leveranssäkerhet och så vidare. Och det är ingen slump eller något som inträffat de senaste åren. För vår del handlar det om ett arbetssätt som i vissa fall är 150 år gammalt.
– Detta är ett arv som vi kommer att bygga vidare på och utnyttja. Både journalister och ägare har idag samma agenda, nämligen att sätta ett värde på den profession som utförs och som efterfrågas av en stor del av allmänheten.

Och när är det dags att i större utsträckning skapa intäkter av professionen?

PH – Självklart måste vi också kunna ta betalt för det som duktiga yrkesmän och kvinnor levererar i våra kanaler. Vi har redan börjat prova nya betalningsmodeller och kommer leverera fler under 2010. Vi känner oss fram för att hitta rätt och är övertygade om att relevant lät-tillgängligt innehåll har ett värde som läsarna är beredda att betala för.
BS – Det är viktigt att hålla isär de olika publiceringskanalerna. På dagstidningarna arbetar vi allt mer med att skilja på det material som publiceras i tidningen och på webben. Målet är att utnyttja varje kanals specifika styrka och få våra läsare att inse att de inte behöver antingen eller utan både och!

Jag ser bloggandet som ett uttryck för att många människor i vårt samhälle vill bli sedda och lyssnade på. - Bosse Svensson

– På de digitala plattformarna handlar det om att vi utvecklar nya tjänster som det går att ta betalt för, ofta i samarbete med andra aktörer. Betalningsmodellen skiljer sig radikalt från tidningarnas millimeterpris. Det handlar om betydligt mindre belopp men avsevärt fler transaktioner.