Det är erfarna tidningsmakare som under 2009 tagit över chefredaktörskapet och basar för tre jämnstora tidningar med en respektive upplaga på strax över 30.000 ex. Faktarutan för var och en avslöjar en lång och spännande karriär i huvudsak bland dagstidningar utanför storstadsregionerna.
Med snart ett års erfarenhet av att leda tidningarna har de börjat kunna sätta sin prägel på det dagliga arbetet, men också haft möjlig-heten att reflektera över de samordningsprojekt som påbörjades i samband med att Mediabolaget Västkusten bildades. Längst med nya arbetsformer har Hallandsposten och Hallands Nyheter kommit och tidningarna utgör den operativa verksamheten i Mediabolaget i Halland AB. Bohusläningen och TTELA som är två av fem dagstidningar inom Västkustmedia AB, har inte kommit lika långt med integrationsarbetet, men är på väg att under 2010 införa gemensam redigering och ny säljorganisation.

Vilka är de mest konkreta exemplen på att Hallandsposten och Hallands Nyheter numera samarbetar?

– Vi har kommit ganska långt på flera områden men backat där det inte fungerat. Idag har vi gemensam natt-, kultur-, feature- och webb-redaktion samt fritt utbyte av artiklar i det löpande nyhetsarbetet. Nu har vi börjat kunna se tydliga fördelar av samordningen, säger Anders Svensson, chefredaktör för Hallands Nyheter.
– Tidigare hade Hallands Nyheter en lokalredaktion med två journalister i Halmstad, nu räcker det med en reporter placerad på Hallandsposten för att bevaka Halmstad med omnejd. Vi har också haft möjlighet att editionera upplagorna så att Varbergsborna respektive Falkenbergsborna får sitt material först i tidningen, något som uppfattas som mycket positivt och som stärker upplagan.
– Det vi har backat ur är en gemensam redaktionsledning, länsredaktion och sportredaktion. Sporten är väldigt lokal och eftersom det finns en tydlig geografisk gräns, vill vi behålla den lokala prägeln för att inte skada tidningarnas varumärke. Det hindrar dock inte att vi även för sporthändelser kan ha en gemensam fotograf.

Nu har vi börjat kunna se tydliga fördelar av samordningen mellan Hallands Nyheter och Hallandsposten.

Hur har förankringsprocessen gått till bland personalen? Det kan inte vara helt enkelt att gå från att vara knivskarpa konkurrenter till att börja arbeta för båda tidningarna?

– Det har självklart inte varit problemfritt. Journalister älskar sin egen tidning och webbplats och så ska det vara. Det fanns en period då många anställda kände sig identitetslösa och inte visste vilken produkt de arbetade för, säger Viveka Hedbjörk, chefredaktör för Hallandsposten.
– Idag vill jag påstå att de flesta ser nyttan av vårt samarbete. Det är inte logiskt att ha dubbelbemanning av historiska skäl. Istället satsar vi våra resurser för att utveckla tidningen och webben till att bli en bättre upplevelse och informationskanal för läsarna.
– Jag tror att vid den här typen av förändringar är det lätt att underskatta de mjuka frågorna. Det finns en övertro på, att om bara de tekniska lösningar finns på plats, så löser det andra sig automatiskt. Så är det naturligtvis inte.
– Vi hade en jättediskussion om vilka by-lines vi skulle ha i de olika tidningarna. Nu skriver vi ut vem journalisten är och från vilken tidning oavsett var artikeln publiceras. Det är inte längre någon stor fråga eftersom läsarna inte reagerat.
– Nu har vi ett lugn i organisationen som inte fanns tidigare och det tar jag som ett kvitto på att samarbetsformerna har gett resultat, konstaterar Viveka Hedbjörk.

Ingalill Sundhage, känner du igen diskussionerna?

– Även om vi inte har kommit lika långt i samarbetsformerna mellan Bohusläningen och TTELA, känner jag igen tongångarna. Vi hade en liknande diskussion om byline som kunde kommuniceras till läsarna.
– Men det som jag vill lyfta fram är att Bohusläningen och andra lokala tidningar sitter på otroligt starka varumärken. Det tror jag allt som oftast är lätt att glömma bort.
– En tidning som dominerar en mindre ort tar sig lätt för given. Jag menar att det är viktigt att stiga fram och synas i alla möjliga sammanhang och känna stolthet för det vi gör och kommunicera med läsarna. Det ser jag som en av mina huvuduppgifter som chefredaktör för Bohusläningen, säger Ingalill Sundhage.

Även Viveka Hedbjörk har erfarenhet av självförtroendet inom den lokala dagspressen:

– På Hallandsposten genomförde vi nyligen en läsarundersökning och jämförde den med vad våra journalister och fotografer trodde läsarna skulle uttrycka för åsikter. Överlag var läsarna betydligt mer nöjda med tidningen än vad vi vågade tro. Nästan hälften av de tillfrågade läste hela tidningen, vilket naturligtvis är mycket glädjande siffror.
– Det bekräftar också att många inom vår egen bransch har varit för snabba att deklarera papperstidningens snara död. Vi måste självklart tro på våra egna tidningar för den lokala journalistiken är oumbärlig. Sedan är det en annan fråga via vilka kanaler som det lokala materialet kommer att publiceras.
– Vi sitter alla tre på riktigt starka varumärken och vi måste lära oss dra nytta av dessa varumärken ännu mer, säger Viveka Hedbjörk.

Ni har alla tre varit VD eller chefredaktör med ekonomsikt ansvar. Hur har det påverkat ert nuvarande arbete?

– För min del har det varit en styrka. Jag brukar resonera som militären; det är en stor fördel att veta hur det är ”på andra sidan kullen”, säger Anders Svensson.
– Det gäller att ha en förståelse för anställda men även företagsledning och ägare. Idag är de anställda medvetna om att utan en sund ekonomi går det inte att bedriva en trovärdig journalistik, säger Ingalill Sundhage.
– Det är roligt att få spela på hela planen och inte bara hålla till i försvaret, inflikar Viveka Hedbjörk.

Många inom vår egen bransch har varit för snabba att deklarera papperstidningens snara död.

Redaktionell samordning har vi lyft fram, vilka andra fördelar finns det i att tillhöra Stampen-gruppen?

– Vi har nu en gemensam webbplattform och där finns det framtida utvecklingsvinster att hämta. Men jag tror vi kommer att ha ännu större nytta av den publiceringsplattform för mobilen som är på gång. Den hade vi inte kunnat utveckla var för sig, konstaterar Anders Svensson.

Slutligen, hur ser dagsformen ut för respektive tidning?

– Bra, men den kan bli bättre. Efter att ha ändrat tidningens form och utvecklat samarbetsformer med Hallandsposten, pratar vi nu mycket innehåll. 2010 kommer präglas av finjusteringar och plocka upp sådant vi skjutit upp efter några turbulenta år, lovar Anders Svensson.
– Dagsformen kunde vara bättre för Bohusläningen. Det positiva är att vi under 2009 bromsat upplagetappet. Jag har stora förhoppningar på det nya redaktionella verktyget som ger ökade möjligheter att jobba med layoutstyrd redigering och så tror jag på den nya säljorganisationen som ska vara ute i fronten och vara mer proaktiv, säger Ingalill Sundhage.
– Helt strålande, skulle jag vilja beskriva Hallandspostens dagsform. Vi har ökat räckvidden och gör en ruskigt bra tidning. Det vi ska bli bättre på är läsarmedverkan och publicering på nätet. Mer läsarmaterial på webben har vi bara nosat på ännu, avrundar Viveka Hedbjörk.