Idébygget som klarar utmaningen
Det finns många benämningar i omlopp för att beskriva 2009. Att mediebranschen fick vara med om det största inkomstbortfallet på många år är ett faktum.
– Det blev inget dåligt år för Stampen-gruppen. Jag är både stolt och nöjd med att våra företag orkade hänga i och leverera ett gemensamt plusresultat, konstaterar koncernchef Tomas Brunegård.
Det är en spännande resa Tomas Brunegård fått vara med om. För 14 år sedan blev han anställd som VD för GP-koncernen och sedan fem år leder han uppbyggnaden av Stampen-gruppen. Ett idébygge och strategiskt partnerskap som visat sig stå pall för värsta typen av lågkonjunktur och levererat vad som utlovats till sina intressenter och samarbetspartners.
Tack vare erfarenheten av tidigare nedgångar vågade koncernen denna gång kombinera sparpaket med offensiva satsningar. Den gemensamma webbplattformen kom på plats under året och det investerades även i ledarskapsutbildning och trainees för att hitta morgondagens ledare inom Stampen-gruppen.
Ditt förhållningssätt att lågkonjunkturen skulle bli Stampens bästa vän, fungerade det under 2009?
– Definitivt, jag har till och med sagt att den blev vår bästa vän. Vi kan dock inte ”blåsa faran över” för vi är inte igenom den ännu. Värsta nedgången ligger bakom oss och läget har ännu så länge bara stabiliserats och det är en bra bit kvar innan vi är på samma nivåer intäktsmässigt som före nedgången.
– Men om jag ser brett och generaliserar, så har de aktörer som ingår i Stampen-gruppen klarat av att hantera den här lågkonjunkturen på ett betydligt bättre sätt än tidigare dramatiska konjunkturfall.
När du pratar om lågkonjunkturen som en vän, är det i första hand företagens förändringsbenägenhet du menar?
– Ja, det är en mycket viktig parameter men vi har också blivit tvingade att ha fokus på kassaflöde för att skapa handlingsfrihet. En tredje parameter är ett fortsatt innovationsflöde. Senaste lågkonjunkturen 2001-2003 hade vi omfattande sparbeting och stoppade alla investeringar. Det har vi inte gjort denna gång.
– De besparingar vi har genomfört på nästan alla håll inom koncernen har resulterat i ett starkt kassaflöde och skapat förutsättningar att titta framåt och investera i nya verksamheter. Vi har klarat av två nya förvärv; STC som tar oss in på marknaden för heatset-tryck och Mobiento som är ledande företag inom mobilmarknadsföring. Dessutom har vi etablerat ett helt nytt tryckeri i Landvetter och rullat ut webbplattformen för samtliga dagstidningar inom Stampen-gruppen.
Får du någon personlig uppskattning inom Stampen för ditt sätt att se möjligheterna trots att omvärlden håller på att rasa samman?
– Svår fråga att förhålla sig till. Jag får naturligtvis uppskattning från min styrelse och andra som sitter nära i organisationen och det räcker långt. Samtidigt är jag mycket medveten om att många medarbetare fått lämna sina jobb på våra olika företag i samband med neddragningar och då är det knappast någon som står upp och jublar över mitt förhållningssätt.
– Vad jag hoppas, när vi tar tuffa beslut, är att det syns i ett längre perspektiv och på sikt blir uppskattat på alla nivåer i koncernen. Att vi både sparar och investerar under kärva tider är nödvändigt för att kunna fortsätta med uppbyggnaden av Stampen-gruppen.
Hur summerar du 2009 ur ett ekonomiskt perspektiv?
– För ett år sedan var det omöjligt att se hur utvecklingen skulle bli. Det blev ett dramatiskt fall men någon panik utbröt aldrig hos oss. Vi tvingades att styra om alla mål under året och lyckades faktiskt bättre än förväntat att skapa fokus på och få ett bra kassaflöde. Så sammantaget vill jag se 2009 som ett framgångsrikt år där vi till skillnad från flera andra aktörer kan visa upp en vinst trots det största intäktsbortfallet i mannaminne.

Och ur ett redaktionellt perspektiv?
– Den största framgången och en viktig positionering är givetvis breddningen av våra medieplattformar och inte minst att vi orkade genomföra att få ut den gemensamma webbplattformen som vi hade lovat. Potentialen för den satsningen har vi bara sett början på. Vi kan nu möta våra läsare och kunder med ett helt annat erbjudande än tidigare och det känns bra.
– Samtidigt har vi haft ambitionen att utveckla våra papperstidningar och där tycker jag omgörningen av GP:s söndags-edition är värd att lyfta fram. Men allt har inte varit rosenrött. Ur ett publicistiskt- och medarbetarperspektiv har det varit en tuff situation på flera håll.
Vi har levererat det vi sagt vi skulle göra till alla våra företag och samarbetspartners och det känns naturligtvis bra att kunna göra det under ett år som 2009.
Webbplattformen är nu på plats.Vad väntar härnäst?
– En hel del mer. Den standardiserade webbplattformen gör det möjligt att gå fram via alla andra digitala kanaler, exempelvis publicering av redaktionellt material i mobilen eller på läsplattor. 47 tidningar inom Mktmedia-sfären kan nu göra affärer med Mktmobil som kundkanal. Även webbteve tar sina första kommersiella steg.
Bottnar din optimism i att Stampen-gruppen är bra på relevant innehåll?
– Vi är inte bäst på allt innehåll men vi är oslagbara på lokalt redaktionellt innehåll. Vår genuppsättning är lokal. Vi har påtagligt ökat innovationstakten vilket är helt av-görande för att klara vårt mål att expandera ytterligare.
– Sedan har vi levererat det vi sagt vi skulle göra till alla våra företag och samarbetspartners. Det känns naturligtvis bra att kunna göra det under ett år som 2009.
Hur tycker du Stampen klarar sig i jäm-förelse med bland andra Schibsted och Bonniers?
– Jag tycker vi klarar oss väl. Inte bara genom att hävda vår särart utan därför att jag upplever att Stampen är mer snabbfotad och oförutsägbar. Bonnier och Schibsted har mer att försvara än vad vi har. Samtidigt vill jag lyfta fram att samarbetsklimatet mellan de stora medieföretagen är mycket bra och att vi har ett antal gemensamma projekt, bland annat med forskare på KTH om hur vår produktion belastar miljön och hur vi gemensamt kan arbeta för en förbättrad hållbar utveckling i branschen.
Mediekoncernerna har en mängd medarbetare som är proffs på att sammanställa och förmedla nyheter och featurematerial. Alltså det som många användare efterfrågar i de digitala kanalerna; relevant och trovärdigt innehåll. Samtidigt finns det en stor osäkerhet om hur en bra affärsmodell ser ut och kanske en rädsla för att ta betalt.Hur går ekvationen ihop att ta betalt för redaktionellt material som tidigare varit gratis?
– Visst är det en fråga som alla medieföretag brottas med, men jag anser att vi har kommit en bra bit på väg. Flera av våra lokala medieföretag är noga med att inte lägga ut allt material på webben utan se till att det finns exklusivt och bra material enbart i papperstidningen. Detta gäller även våra större morgontidningar.
– Men för webben och mobilen agerar vi på ett annat sätt. Vi måste ha respekt för att den enskilda affären med läsaren eller kunden är mindre i kronor och ören, men att den sker flera gånger och att vi hela tiden adderar nya tjänster. Det är också därför vi lägger så stort fokus på kundrelationer. Både att utveckla och stärka kontakten med våra läsare men också med våra större varumärkesannonsörer.
Vi har påtagligt ökat innovationstakten vilket är helt avgörande för att klara vårt mål att expandera ytterligare.
– En effekt av prioriteringen på kundfokus är att GP:s VD Lars Rundblom slutar på tidningen under våren för att på heltid arbeta med utvecklingen av kundrelationer, samordning av annonssamarbeten och utveckling av nya affärsmodeller inom Stampen-gruppen.
– Medieföretagen måste komplettera sina traditionella annonsaffärer med samarbeten där man kan ta betalt för de värden man skapar och kan mäta. Vi har genomfört ett antal sådana projekt med lyckat resultat och har flera samarbeten på gång med väletablerade varumärken.
De offensiva expansionsplanerna för Stampen-gruppen med att fördubbla värde och omsättning på tre år, ligger de fast?
– Absolut, det går inte att bygga upp och utveckla en koncern enbart när det är högkonjunktur. Ska vi lyckas krävs expansion även under en lågkonjunktur. Det är under tuffa tider det gäller att våga gå framåt. Att stanna upp är mer riskabelt jämfört med att satsa. Sedan måste självklart en expansion bottna i en genomarbetad affärsstrategi, ledarresurser och finansiell styrka.
Det du säger nu håller majoriteten av företagare av olika storlek med om. Men när det kommer till kritan så agerar företagen i bistra ekonomiska tider med neddragningar.
– Jag har respekt för att man inte alltid har råd att vara expansiv. Men det som hjälper Stampen i detta perspektiv är att vi inte är börsnoterade och därmed har större hand-lingsfrihet. Vår verksamhet måste dock vara i trim och kunna visa upp ett bra kassaflöde för att vi ska kunna agera och ta vara på tillfällen när de dyker upp.
– För koncernen är det också av stor vikt att företagsledningen har arbetat ihop under många år. Precis som Jim Collins beskriver i boken Good to Great, att gå från bra till strålande, bygger ofta på långa relationer och att inte ständigt behöva börja om på nytt. Över tiden är företag som arbetar långsiktigt mer lönsamma. Börsbolagen formas till del av hur marknaden ser på bolagen och det gynnar inte alltid utvecklingen av företagen.
– Aftonbladet är kanske det bästa exemplet i vår bransch där en aktör som var tvåa på en nedåtgående marknad lyckades med omvandlingen att bli etta.
Om vi byter spår. Sociala medier var det kanske mest använda ordet i branschen under fjolåret. Hur kommer detta fenomen att påverka medieföretagen framöver?
– Personligen har jag varit och är övertygad om att sociala medier kommer att påverka en mängd branscher, inte bara vår egen. Jag ser sociala medier som en naturlig utveckling av den demokratiseringsprocess som Internet har inneburit. Vi var tidigt ute genom köpet av Familjeliv 2006.
– Traditionella medier kommer att bli en spegel av vad som händer på sociala mötesplatser. De som vill kommer att kunna framföra sina åsikter och om det fanns ett historiskt åsiktsmonopol så har det nu upphört. Inte desto mindre kommer det att finnas behov av professionellt redaktörskap i takt med att informationsmängden hela tiden tilltar.
– Hantera, filtrera och sortera blir honnörsord för en aktör som Stampen men affärsmodellen kommer se annorlunda ut jämfört med papperstidningen.
Den största framgången och en viktig positionering är givetvis breddningen av våra Medieplattformar och inte minst att vi orkade genomföra att få ut den gemensamma webbplattformen som vi hade lovat.
Just Familjeliv är exempel på Stampens internationella satsningar med export till bland annat Kina och Polen. Kommer vi få se fler satsningar utanför Sveriges gränser?
– Ja, och vi har egentligen två spår. Vårt affärsområde V-TAB kommer inom de närmaste tre åren ha etableringar i utlandet. Affärsområdet Stampen Media Partner har redan internationell närvaro och genom förvärvet av Mobiento finns vi representerade i Norge och Danmark med möjlighet att etablera oss på ännu fler nationella marknader.
Satsningar som Stampen-gruppen genomför på andra nationella marknader sker nästan alltid i samarbete med lokala partners. Men även på hemmaplan ser ett intressant samarbete ut att växa fram med Public Service. Varför vill Stampen samarbeta med SVT?
– Vi tror att lokala medieföretag är en lika bra public serviceplattform som SVT:s och SR:s lokala sajter. Vi har båda ett stort förtroende bland allmänheten. Med material från SVT kan vi bli ännu bättre och försvara vår ställning som nummer ett på lokal nivå, oavsett media.
På det professionella planet, vilket är ditt starkaste minne från 2009?
– Det finns mycket att lyfta fram, men en händelse som kommer att betyda mycket för branschen är delningen av TU. Genom att lyfta över arbetsgivarfrågorna till nybildade Medieföretagen skapar vi utrymme för TU att utvecklas som en ren bransch-organisation.
Och på det personliga planet?
– Att jag flög själv för första gången och är på god väg att ta mitt flygcertifikat. Flyga ensam är en omtumlande och härlig upplevelse som jag inte skulle vilja vara utan. Att landa på havsisen efter en långnavigation, framför Tjolöholms Slott på Kungsbackafjorden, är ett minne för livet.